so close, no matter how far...
Vittorio dog igår..
världensbästa människa. fan vad jag kommer sakna dig. du lyfte våra liv till första klass.
Du var den personen som alltid fanns där, en del av vardagen, som fick allt att gå runt. Det kommer bli helt sjukt tomt utan dig. Kan inte fatta att du verkligen är borta. och som alla älskade dig. älskar dig. du var omtyckt om precis alla. och du sket i alla regler du bara körde. levde livet. Och alla minnen. man skrattar mellan tårarna när man tänker på alla minnen. som när jag kom hem från spanien och du sa att du hade drömt om mig att jag skulle komma tillbaka på balen och vara vackrast av alla och att du hade saknat mig. haha och alla bråk och hur du alltid slår alla med dina nycklar. och nattis, speciellt nattis och melike. " JEAVLA GREKINNA!" haha bästa.
fan vad jag saknar allt. Och du hade ett sätt att se folk. Du såg jämt på mig om jag var ledsen och frågade vad som hade hänt. du var ingen lärare, du var en vän.Du av alla förtjänade inte att dö. men jag vet att du alltid kommer vara med oss. vi glömmer dig aldrig.
All kärlek till Vittorio Rossoni, Tack för allt.
17 september 2009, vila i frid vännen.
haha bästa, balen 09
<3
